Strategin för förebyggande av brott, situationellt brottsförebyggande, baserar sig på antagandet att människorna i någon mån träffar rationella val när de begår brott och att dessa val kan påverkas. Om ett brott begås eller inte och med vilka följder beror i stor utsträckning på brottstillfällets drag.

I strategin strävas det efter att minska brottstillfällen och att påverka brott och dess händelsemiljö så att

• brottet är svårare att begå,
• det finns större risker i att begå brottet (speciellt risken att bli fast) eller
• brottet ger mindre nytta.

Föremålen för det situationella förebyggandet av brott kan också vara eventuella offer för brott. Risken att bli föremål för brott är hos vissa personer väsentligt större än hos andra t.ex. på grund av levnadsmiljön, levnadssättet eller saknande skyddsmöjligheter. I de s.k. interaktionsbrotten beror brottet och följderna på växelverkan mellan gärningsmannen och offret men även andra närvarande kan med sitt beteende påverka detta. Genom att stöda offren strävas det efter att minska de psykiska och materiella skadorna som orsakas av brottet.

Brottsförebyggandets andra strategi: Socialt förebyggande av brottslighet