• en motiverad gärningsman och
• ett lämpligt föremål möts
• utanför räckhåll av en tillräcklig bevakning.

Om dessa tre förutsättningar inte föreligger samtidigt, sker inget brott.

Den centrala förklaringen till växlingen i brottsligheten är skillnaderna och ändringarna i antalen brottstillfällen. T.ex. mängden konsumtionsvaror som den nuvarande levnadsstandarden erbjuder betyder att det finns massor av egendom som kan stjälas. På grund av rörligheten möter den eventuella gärningsmannen det eventuella brottsföremålet allt oftare. Samtidigt har bevakningen minskat, också mycket till följd av den ökade rörligheten och urbaniseringen. Tidigare var det den sociala kontrollen som byggde på bekantskap som reglerade beteendet strängt. Den ökade trafikens betydelse för trafikbrottstillfällen är ett annat belysande exempel. Å andra sidan har många konsumtionsvaror skyddats bättre och stadsrummet är bättre bevakat än för ett årtionde sedan och det antas att det för sin del kan förklara den minskande brottsligheten under den senaste tiden.

Brottsligheten har betydande regionala skillnader. Vanligen är brottsligheten större i stora städer. Detta beror på både de flertaligare brottstillfällena i staden och den minskande sociala kontrollen som urbaniseringen medför.

I nästan alla brottsarter gäller att det är en liten grupp som begår merparten av brotten. De som begår mycket brott har vanligen börjat ganska unga, före den straffrättsliga tillräknelighetsåldern (15 år).

Brottsligheten har samband med utslagning. Påverkningsförhållandet är ömsesidigt: utslagning främjar brottslighet och stämpling som brottsling främjar utslagning. Framtidens hot är ”de kriminella klasserna”. Faran är att det i landet håller på att uppstå en stor befolkningsgrupp som permanent står utanför arbetslivet och andra system som anknyter individen till det legala samhället.

Brottsligheten har hos oss tillsvidare varit mycket litet organiserad. Brottsligheten i Finland är dessutom nästan inhemsk, begången av finländarna. I övrigt är det likadant som brottsligheten i små stater i Europa och speciellt i de övriga nordiska länderna. Den finländska brottsligheten karakteriseras åtminstone med nordisk måttstock av stort allvarligt våld. Den, på samma sätt som en betydande del av övrig brottslighet har samband med vår alkoholkultur där människorna dricker för att bli fulla och i många brottsarter har ökningen följt ökningen av alkoholkonsumtionen. Å andra sidan syns det med EU:s måttstock relativt lindriga drogproblemet som relativt liten brottslighet som anknyter till droger. Framtidens hot är den ökande organiseringen och internationaliseringen av brottsligheten.

Bara en liten del av brotten kan utredas. Dels beror det på att polisens resurser har minskat i förhållande till antalet brott som skall undersökas. Den huvudsakliga orsaken är ändå att till följd av samhällsutvecklingen en allt större del av brotten är s.a.s. svarta, dvs. de sker under omständigheter som inte erbjuder utgångspunkter för inledande av en resultatrik brottsundersökning. Detta försvagar det straffrättsliga systemets effekt och är den centrala grunden för satsning på förebyggande av brott.